Det är inte ordföranden utan politiken som gäller

wetterstrand

Varför nonchalerade vi socialdemokrater potentiella allierade under valkampanjen?

FOTO Ingemar E L Göransson


Diskussionerna inom socialdemokratin efter valnederlaget verkar mest handla om Perssons misstag, Perssons valkampanj och Perssons person och Persson som partiledare.


 

Det innebär att politiken som vi förde ut under valrörelsen inte har varit det primära. För det finns naturligtvis skäl varför vi förlorade valet mitt under en av de starkaste högkonjunkturerna sedan 1980-talet.


 

För visst måste det vara ett stort misstag att publicera ett valmanifest som var så intetsägande att det inte kunde uppamma minsta upphetsning hos den mest devote partiarbetare. Att sedan påstå att inte arbetslösheten inte är ett problem gav Reinfeldt gratispass till Rosenbad. Slutligen att sitta och fria direkt i TV till den rabiata sosseätaren Maud Olofsson samtidigt som ignorera både (mp) och (v).


 

Orsaken till valnederlaget handlar lika mycket om vårt eget tillkortakommande vad det gällt arbetslösheten och misslyckandet att komma åter till full sysselsättning som Göran Perssons egna misstag och attityd.


 

Sedan så är det ingen tvekan om att renoveringen av den svenska ekonomin som Göran Perssons ministärer har genomfört har också blivit synonymt med allt det onda under de här åren. Nedskärningar, nedrustning av kommunal verksamhet, utförsäljningar och privatiseringar och ökad arbetslöshet och framväxten av ett proletariat av arbetslösa, fattiga ungdomar utan fasta jobb, deltidsjobbande och andra som fick betala restaureringen. Framgångarna och att Sverige har idag Europas starkaste ekonomi har t.o.m blivit en belastning.


 

Det är viktigt att förstå mekanismerna bakom att 11 % av LO-väljarna valde att gå direkt till Reinfeldts högerfålla samtidigt som en inte oväsentlig del av soffans LO-väljare och andra inom LO-kollektivet har gjort som de gjorde med Ny Demokrati; proteströstar mot vad de uppfattar som en (s)vek och röstade i årets val på Sverigedemokraterna.  (Allt enligt prof. Sören Holmberg i gårdagens radio.)


 

Att en inte oväsentlig del av våra väljare gör så här måste ägnas väsentligt mer kraft att förstå än att starta upp ett kattrakande för att snabbast möjligt hamra fram en ny ordförande för partiet.


 

Det är viktigare att diskutera detta och analysera framtidens socialdemokratiska politik som ska innebära ett inflyttande i Rosenbad.


 
Lars Stjernkvist har idag en intressant artikel i Östgöta Correspondenten vars tankar är värda att ta del av. Ordförandevalet är måste få ta sin tid och det är dags att lyssna på rörelsen som Tage Erlander utryckte det i sitt råd till Olof Palme på sin tid.



 arthur lee


Till sist……

 

………Arthur Lee har avlidet och därmed ett av de stora genierna i rockens historia. Men också en av de mest irrationella och säkerligen mest svårhanterliga musikerna i sin generation. Men vem var Arthur Lee. Jo han var mannen och hjärnan bakom Los Angeles-gruppen Love som under perioden 1965-68 gjorde tre idag klassikerutnämnda album; "Love", "Da Capo" och framförallt "Forever Changes".


 

På varje lista över de bästa och/eller mest betydelsefulla albumen någonsin finns den sistnämnda alltid med bland de tio eller 20 viktigaste. Det är märkligt för ingen av de tre Elektra-albumen var några säljare då det begav sig utan det är nu nästan 40 år efteråt de har en t.o.m. större lyskraft än då.


 

Loves och Arthur Lees musik som var en egensinnig blandning av San Fransisco-rock, blues och jazzinfluenser, mästerliga texter och innovativa idéer. Detta kombinerat med total brist på respekt för vad som var möjligt ur listperspektiv samt friheten som fanns på det lilla och växande Elektra-bolaget. Allt detta kunde inte ge annat än en musik som är tidlös.


 

Glöm inte min fotoblogg och hemsidan där det snart kommer ett antal uppdateringar!

    

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0