Svenskt Näringsliv har blivit tokiga

Uppenbarligen har Svenskt Näringsliv problem med sig själva och sin egen självbild. Det är tydligt när man upptäckter när de svenska tidningarna slås upp på flyget tillbaka från England i går kväll. Svenskt Näringsliv förbjuder sin medlemsorganisation skriva på det avtal som man är överens med Handelsanställdas förbund om. Sug på den, alltså parterna, facket och arbetsgivarna är överens utan konflikt och utan några större konvulsioner om ett nytt kollektivavtal som är på tre år. Svenskt Näringslivs politruker och politiska fundamentalister säger nej - Ni får inte skriva på.

Konsekvensen blir helt enkelt att Handels har inget annat val än att varsla om konflikt mot en motpart som man är överens med och motparten handelsarbetsgivarna Svensk Handel står nu på knä utanför arbetsgivarborgen på Blasieholmen och tigger om att få skriva på. Men, nej förnuftet får inte stå i vägen för fundamentalistiska tokigheter från moderatkoryféerna på Svenskt Näringsliv.

Vad som är än mer märkligt är att den organisation som främst har krävt att avtalen skall skrivas lokalt eller i vart fall branschvis helt plötsligt uppträder som ett utskott o0ch eko av den ryska kontrollkommissionens dagar och pekpinnevis "ställer till rätta". Man kan bara konstatera att galenskapen och tokigheterna har tagit säte i svenskt Näringsliv på ett sätt som t.o.m. undertecknad knappast trodde var möjligt.

Vilka blir konsekvensrena av slika galenskaper. Jo vem kan lita på att framförhandlade avtal blir ingångna avtal verkligen kommer att genomföras när de nyliberala stalinisterna på Blasieholmen lägger si i. Med vilket mandat förhandlar SN:s medlemsorganisationer och hur länge kommer de att i offentlighet daskas på fingrarna och skämmas ut av översittarna i SN:s ledning? Och än mer vad har Svenskt Näringsliv och framförallt Urban Bäckström för trovärdighet efter det här själv(m)ålet?


Till sist.......

Mona Sahlin har vågat göra det som många har hoppats på men få vågade tro vara möjligt; hon har skickat ut arkitekterna bakom Perssons politik, Jan Larsson och Sten Olsson, från partiets innersta ledning. Ett vist beslut då dessa två är alltför mycket sammanknippad med den sifferexcersitiska politiken som var Perssons signum. Vill och ska Mona Sahlin kunna driva en mer socialdemokratisk politik grundad på solidaritet som huvudprincip hade det varit omöjligt att ha dem kvar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0