Finanskrisen är kapitalismens kris

Marx menade som jag skrev i ett tidigare inlägg att kapitalismen bär inom sig de motsättningar som kommer att bli dess undergång. För det fick jag åtskilligt med kritik från nyliberalt håll. Men faktum är att händelserna i samband med den aktuella finanskrisen bara verifierar Marx analys av kapitalismen som ekonomiskt system.

 

Tänk er, att ingen gjorde något åt det som sker just nu i den finansiella krisen. Att bankerna och det finansiella systemet fick rasa vad skulle ske. Jo, kapitalismen skulle kastas in i en så allvarlig kris så att den inte skulle gå att ”rädda”. Eller som DN:s ekonomikrönikör Johan Schück skrev häromveckan Skattebetalarna räddar kapitalismen. Vanliga arbetare och tjänstemän får betala med arbetslöshet som när nu Volvo säger upp ytterligare anställda som en följd av den allt djupare krisen.

 

Problemet är att kapitalismen är det enda just nu fungerande ekonomiska systemet. Socialismen i klassisk bemärkelse har aldrig funnits. Möjligtvis det närmast vi någonsin kommit var den svenska blandekonomin under 1960-talet som troligtvis är den bästa perioden i svensk ekonomis historia vad det gäller samhällsutveckling och reformarbete med sikte på en fungerande välfärdsstat.

 

I övrigt finns inget alternativ. Skall vi vara realister så är det bästa möjliga en kapitalism som är reglerad ur ett socialt perspektiv. Och att det är nödvändigt det visar om inte annat finanskrisen. Multimiljardären Soros har också han tillsammans med många andra förutspått att den ohämmade nyliberala och oreglerade kapitalismen aldrig kan på sikt överleva. Det är vad vi ser idag en ohämmad girig kapitalism (Anders Borgs ord – inte mina!) kommer att möta nya allvarliga kriser som på sikt drar ner samhället i fattigdom och kris.

 

I Sverige har vi en regeringen som varken säger eller gör något när bostadsräntorna drar iväg på ett sätt som vi inte upplevt sedan 1990-talets början. Vi har en näringsmininster som för en gång skull tappat talförmågan där det annars brukar glappa i både tid och otid. Regeringen Reinfeldt är uppenbarligen lamslagen och paralyserad när räntorna drar iväg och jobben försvinner samtidgt som varslen mångdubblats bara på en månad.

 

Politikerna och världssamfundet måste hitta regleringsmetoder för att kontrollera kapitalismen på ett socialt acceptabelt sätt. Det behövs en ny tredje ekonomisk väg då varken sovjet-kapitalism eller nyliberalism fungerar. Priset för att göra inget är på tok för stort och det måste alla inse för med fattigdom och kris följer krig och med krig följer död och förintelse.

 

www.kulturochpolitik.se

Dagens Foto

www.ordochkultur.se

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0