Stora protester i Dublin mot högerpolitiken
Dublin är en fantastisk stad. Lagom stor för att vara en storstad och lagom för att vara samtidigt en småstad. Trevliga människor, musik överallt och det som ger Irland dess karaktär och irländarna deras rykte som ett generöst och gästfritt släkte.
Talbot Street går från Connolly Station upp till O´Connolly och General Post Office där påskupproret började och därmed staten Irland föddes 1916. Talbot är en några kilometer lång gata med restauranger, pubar och affärer av alla slag. En levande gata med mycket folk och där det händer något dygnet runt.
För ett halvår sedan var det brist på affärslokaler men numera är det säkert minst 10-15 procent igenbommat p.g.a. den galopperande krisen. Irland arbetslöshet når troligtvis 400.000 under våren. Dvs. drygt 10 procent av den arbetsföra arbetskraften kommer att vara arbetslösa. Så, från brist på arbetskraft till massarbetslöshet och kris har gått på några månader.
Hur har det kunnat gå så snabbt. Enligt vissa siffror har arbetslösheten ökat med närmare 200.000 sedan oktober 2008. En av de viktigaste orsakerna ligger i den nyliberala ekonomin. Det fanns helt enkelt inga bromsar för att hindra en snabb utslagning från arbetslivet. Lika lätt som det var att få ett jobb så går det dubbelt snabbt att bli av med jobbet. Arbetskraften inom serviceyrken har helt enkelt fått betala för den ultra-liberala arbetsmarknaden på den gröna ön. Och fått betala dyrt.
Den irländska regeringen har fått vad som närmast liknar panik och skär nu ner kraftigt arbetslöshetsunderstödet, pensionerna och socialbidragen för att försöka rädda den irländska ekonomin från total kollaps. Facken protesterar och ett antal strejker är på gång och den 21 februari protesterade 150.000 fackmedlemmar i den största fackliga manifestationen i Dublin på 30 år för en annan och bättre politik än regeringens.
Stora strejker är på gång på den gröna ön och våren lär bli en tid av ökad konfliktnivå på arbetsmarknaden tack vare den nyliberala politikens haveri.
FOTO: Ingemar E. L. Göransson
GLÖM INTE ATT SKRIV UNDER NAMNINSAMILNGEN ”UPPROP FÖR EN PROGRESSIV KULTURPOLITIK!”
