Elvis Hall Of Fame på Graceland Foto Ingemar E L Göransson

Elvis Hall Of Fame på Graceland Foto Ingemar E L Göransson


Kultur skall irritera

På det stora köpgärdet Tornby i Linköping har nya vägar och därmed nya rondeller byggts. Syftet är att trafiken till och från området skall fungera bättre än det eviga köandet som är idag. Kommunen har satsat 1 procent av byggkostnaden på utsmyckningar. En av dessa är att i en rondell har en konstnär fått uppdraget att pryda den med stiliserade vägskyltar vilket har skapat en vildsint debatt i lokalpressen. Upprörda vän av ordning kallar rondellen Sverigeas fulaste och påstår att det är en stor kommunal skandal hur rondellen ser ut.

 
Hur nu en rondell skulle kunna vara vacker vet jag inte, t.o.m. det övergår mitt förstånd men naturligtvis skall man kunna utsmycka en rondell precis som ett hus eller en fabrik. Man till och med utsmycka en väg eller en flygplats, denna mentala kyrka av tristess!

 
Vad som är bra är dock att kulturen får chansen att skapa debatt om skönhetsvärden och om kultur som en del av vår vardag. Detta har lyckats över hövan i Linköping med utsmyckningen av rondellen på Tornby. Jag vill t.o.m. gå så långt att påstå att det är kulturens uppgift att skapa upprördhet om kulturen skall ha ett värde som företeelse, gör den inte det blir den ett inget och en meningslöshet. Möjligen vacker, men ganska meningslös.

 
Låt mig ta ett exempel; när den hollänske målaren Pieter Bruegel d.ä. målade sina gigantiska målningar av krigets helvete eller epidemier under 1500-talet så var det upprörande och den dåtida överklassen hatade Bruegel, inte katten ville man pryda väggarna i sina palats med slikt måleri. Idag är det klenoder och fortfarande levande konst som har ett enorm värde för att vi skall förstå något av denna tid. Vill du se hans verk så gå till:

 
http://www.artchive.com/artchive/B/bruegel.html#images

 
Ett annat exempel. När rock & roll kom fram i publikens ögon under 1950-talet så var det egentlige ingen ny musik. Afro-amerikanerna hade kallat den för rhythm & blues under många år men när Elvis Presley lyckades med en cross-over över rasgränserna  så innebar det att ett första steg till ett närmande och nedrivande av rassegregeringen i USA hade påbörjades. Det var en gnista bland flera men av största betydelse för den fångade den unga generationen.

 
Upprördheten var enorm. De mest reaktionära och rasistiska grupperna som Ku Klux Klan och John Birch Society försökte förbjuda kulturyttringen R&R. Naturligtvis sket det sig precis som när man försökte stoppa Bruegels målningar. Bruegel lever idag i all välmåga och är en konstnär av största konsthistorisk betydelses R & R lever också idag i olika skepnader. Populärmusik en har blivit sig lik sedan dess.

 
Dessa två exempel visar på kulturens betydelse och dess inneboende sprängkraft. Den är så stark att inget kan stoppa den. Victor Jara, den legendariske chilenske sångaren, som blev mördad av juntans bödlar sjöngs än idag. Han blev symbolen för motståndet mot fascismen och hans sånger höll modet och motståndet uppe ända till demokratin kunde återupprättas i Chile, Då var han död sedan länge men sångerna, kulturen levde kvar.

 
Kultur skall uppröra, kultur skall skapa debatt, kultur måste beröra annars har den inget syfte. Den blir bara en utsmyckning på överhetens salongsväggar.

 
För övrigt…

……Söndag kväll är här och en ny arbetsvecka börjar i morgon, ta ett djupt andetag och ta sats

……Om du inte sett filmen om Bob Dylan No Direction Home gör den, den är så bra att det inte är sant

…….Lyssna på The Incredible String Band The 5000 Sprits or The Layers Of The Onion, den kom på CD för något år sedan

…….Läs Leif G W Perssons Linda, den är mycket, mycket bättre än än vad gnälliga kritiker säger

…….Både LHC och Derby förlorade i helgen i respektive hockey och bandy, suck!

 

Dags för kvinnofrid

Ska våra tjejer, döttrar, sambor, fruar och mödrar behöva vara rädda att gå ut? Skall någon behöva vara rädd och skynda på stegen så fort mörkret har fallit på. Det ska det vara nödvändigt med en kampanj och namnupprop för kvinnofrid? Egentligen borde det inte vara det men tyvärr verkar det vara så.

 
Handen på hjärtat är det inte för j-vligt att ingen av kvinnokön inte skall kunna känna sig säker. Det spelar ingen roll om det är spädbarn eller pensionär det finns alltid någon som kan tänka sig att begå ett övergrepp. Men varför sker detta. Är det så att samhället har utvecklats till ett Sodom och Gomorra, är vi på väg mot domedagen eller har manssläktet fått spader?

 
Givetvis inte men ett skäl ligger troligtvis i den kommersialisering av hela samhället som skett under de sista tjugo åren där allt, dvs. allt går att sälja och skall säljas inklusive sex och kärlek. Den våg av allt råare pornografi som vi möter idag över Internet och främst TV når in i varenda stuga och varenda vardagsrum. Vilken bild får våra ungdomar av sex och kärlek när de matas med värderingarna från den lättnådda porren. Vilken mansbild får unga killar när de ser porrfilmernas alltid villiga tjejer.

 
Det vore märkligt om inte den sexualisering som sker av media och inte minst reklamen påverkar en del män. Det vore också inte märkligt om det triggar en del sjuka hjärnor till att begå dessa avskyvärda brott.

 
När sedan också lagstiftningen och inte minst de jurister som skall tolka lagen inte vågar eller vill använda sig av lagens utrymme för att döma blir signalen helt fel. Det är inte så farligt för offret skrek inte tillräckligt, misshandlades inte, var bara fyra år osv. Skälen för våra väl utbildade jurister att ursäkta, släta över dessa avskyvärda brott är oändliga. Men för oss vanliga dödliga men vår enkla rättsuppfattning att ett brott är ett brott är brott blir det obegripligt. Det är t.o.m. lätt att få uppfattningen att det finns en slags förståelse hos juristkåren för dessa brott.

 
Det finns det givetvis inte utan det handlar om en grumlig kvinnosyn som är helt grundad i en uppfattning om kvinnor och sex som är antikverad. Men när denna kvinnosyn kombinerad med den råa nyliberala marknadsekonomin så drabbas kvinnor i alla åldrar av detta.

 
Så när allt fler av samhällets verksamheter blir kommersialiserat och det juridiska systemet har en grumlig kvinnosyn ger det upprepade brott mot den självklara kvinnofriden. Vi får inte acceptera detta utan vi män måste stå slå tillbaka mot detta elände för våra döttrars, våra livskamrater och mödrars skull!

 
För övrigt….

…….det stora fotbollsgeniet George Best ligger för döden i skrivande stund. Dagens popstjärneliknade fotbollsdivor är inget gentemot den lille geniale irländaren

……..Michael Jackson har uttrycks sig anti-semitiskt på nytt, vad ska man säga. Han klarade  sig fri från pedofildomen i somras men han kan inte prata sig fri från sin glappande käft

……..köp den underbara återutgivningen av Jackie De Shannons Don´t Turn Your Back On Me/This Is Jackie De Shannon på BGO. Klassisk tjej-pop, så ljuvligt och så bra, den får bara inte missas! Producerad av Jack Nietzche som senare var med i Neil Youngs Crazy Horse

……..Linköping bandymatadorer Derby har äntligen vunnit sin första allsvenska match på 50 år när de vann över Boltic Göta med 9-7 i onsdags


Klantskallar och blues

Fredag på nytt, en arbetsvecka är slut och nu är det dags att ladda för den kommande arbetsveckan och att summera veckan som gick. Vad har fastnat och vad har hänt.

Hovrättens jurister har lyckats framstå som okänsliga och rent ut sagt som en samling klantskallar. För hur i hela världen kan man komma så snett i förhållandet till den "allmänna rättskänslan" som när man sänker skadeståndet för en minderårig våldtagen flicka för att hon är barn!? Förstår inte dessa i sitt elefenbenstorn att de här helt på tvärs med vad vanlig folk tycker och känner. Skulle ett barn vara mindre kränkt än en en vuxen kvinna!? Logiken är totalt frånvarande och hovrättens ledamöter framstår som en samling välutbildade men totalt från empati befriade individer.

Under veckan upphörde den sk alliansen, dvs. de borgerliga fyra partierna, att existera i och med att det visar sig att de inte är överens om knappast något och opinionen mellan blocken i stort är lika. Promenadsegern för Reinfeldt blev helt plötsligt ett krig på liv och död där centern och Kristdemokraterna blev bondeoffer.

Det var också veckan då Ohly upphörde att vara kommunist. Har han någonsin varit det över huvudtaget och är det intressant för övrigt. Nu är hans parti där de ska vara kring 5 procent, dvs ordningen är återställd.

Som sagt det är fredag och här kommer några tips på bra musik som du kanske inte hört förut.

FOUR TOPS Live! Tamla Motown LP 1966
Tamla Motown bästa live-platta. 50 magiska minuter med den gudomlige Levi Stubbs röst. Lyssna bara på den superba Baby I Need Your Loving i en förlängd version. Tyvärr finns inte den här på CD utan leta i begagnadebackarna i olika skivbörsar och du kabske hittar den för en 50-lapp. Grrr, så bra!

THE RIGHTEOUS BROTHERS Go Ahead And Cry Verve LP 1966
THE RIGHTEOUS BROTHERS One For The Road Verve LP 1967 (CD Live 1967 Tjeckien 1002)

The Righteous Brothers, dvs. Bill Medley och Bobby Hatfield var två hårt jobbande sångare som lät väldigt "svart" och misstogs ofta för att vara just färgade. Båda var djupt rotade och älskade R&B, soul och gospel. De fick en monsterhit med den fantastiska You Lost That Loving Feeling som Phil Spector producerade. You Lost är fantistisk och den mest spelade låten på amerikansk radio och har toppat Hot Hundred hela tre gånger. Plattorna ovan som inte finns på CD spelades in senare på Verve. Go Ahead Innehåller bl.a. flera tydliga gosplelåtar som I Believe men också klassiker som Stagger Lee. Live-plattan One For The Road är helt suverän där en blandning av snabba och lugna ballader. T.o.m. ett gosplemedley finns med. Det finns dock en CD som är utgiven i Tjeckien under titeln Live 1967 av den senare. Brukar kunna hittas på nätet.

JOHN LITTLEJOHN Slidin´Home Arhoolie CD 2001
Blues är hur brett som helst. John Littlejohn som dog 1994 drygt 60 år gammal en väl mindre känd men inte därför ointressant som expont för den blues som vandrade från Mississippideltat efter andra världskriget och slog rot i Chicagos musikliv i det fattiga South Side-området. Shines spelade in en Lp för Arhoolie 1968 som sedan återutgavs 2001 i remastrade version. En helt underbar, primtiv blues som svänger något så grymt. Den kan beställas från Arhoolies hemsida på nätet. Du lär inte hitta den i någon affär däremot.

Äntligen fredag, en helg framför oss i väntan på den kommande arbetsveckan. varför inte gå på teater. Ett tips Skaffa plåtar till Boulevardteaterns "Söderkåkar" en helt lysande föreställning som ges på den myska Boulevardteaterns scen på Götgatan i Stockholm. Rekommenderas!

Trevlig helg!



Lätt att bli kriminell idag

När jag och mina kompisar gick i skolan på slutet av 1960-talet så besökte vi ofta Speldosan och Skivcity som var de två stora skivaffärerna i Linköping. Vi köpte var sin LP och sedan bandade vi varandras inköp. På detta sätt så fick vi tillgång till mer musik. Skälet var naturligtvis att vi inte hade råd att köpa 5 LP var utan endast en.
Visst det stod tryckt på omslaget att mann inte fick kopiera skivan men vad då?

När kassettbanden kom på början av 1970-talet så kopierade man sin skivsamling och kunde spela den i bilstereon, denna klumpiga maskin som oftast hade en livsläng på några få år innan avspelningshuvudet var slut. Visst det var inte lagligt i strikt mening, men vem led av det. Det gjorde lyssnaren på gott humör och bilresan mycket trevligare.Skivindustrin ojade sig och var djupt upprörd och förespådde musikens snara död om inte kassett-tekniken förbjöds eller belades med så höga avgifter att den blev omöjlig att använda.

När Bruce Springsteen låg i luven på sitt skivbolag under några år i USA och inget spelades in så dök det upp mängder av bootlegs på marknaden. Det var fans som spelade in konserter och tryckte upp vinylplattor som vägde ett ton med usla omslag för det mesta. Dessa sålde ganska bra och naturligtvis försökte industrin stoppa detta med hjälp av FBI. Alla är nog överens idag om att Springsteen skulle aldrig ha överlevt som artist om inte alla dessa bootlegs inte cirkulerat bland hans fans.

Bootlegs var heller inget nytt fenomen utan de fanns redan på 1920-talet då det var främst jazzinspelningar som spreds på detta vis. Jag vill inte försvara olagligheter men det är ett faktum att denna underjordiska musikdistribution har funnits parallellt med den kommersiella musikindustrin hela tiden. Den har nästan funnits i en symbios med industrin där bootlegs har varit ett alternativt distributionssätt där industrin har misslyckats att fylla ett behov antingen av nya inspelningar med en viss artist eller att tillhandahålla gamla svåråtkomliga inspelningar där de inte varit kommersiellt gångbara för de beslutande i styrelserummen på de stora bolagen.

Det här fenomenet skall skilja från den rent kriminnella koperingsverksamhet som finns exempelvis i det forna östblocket eller i delar av Asien. Den verksamheten är också något helt annat än när Kalle laddar ner några låtar från Stinas dator. Problemet idag med hela debatten om nedladdningar, file-sharing osv är att den inte gör skillnad mellan ren gangsterverksamhet och den moderna kopiera-varandras-LP verksamheten som alltid har skett. Det är bara formen som har ändrats.

Det finns också tecken på att de som som laddar ner musik från varandra köper också mer musik. Det här vill inte industri förstå precis som när man dödförklarade musiken på början av 1970-talet då kassettbandet kom. Så när nu musikindustrin kom på efterkälken på grund av internets utveckling  så fick man en ny 70-talspanik där man nu jagar nedladdare med en energi som liknar en engelsk rävjakt.

De senaste dagarna har det också kommit ut att Sony på sin amerikanska skivor lägger in ett kopieringsskydd som innebär att Sony mer eller mindre kapar din dator. Datorn skickar information till Sony om vilka hemsidor du besöker och vilken musik du lyssnar på. det här är helt jämförbart med de spionprogram som vi alla försöker skydda os mot i våra datorer. Det är som om Aftonbladet skulle i hemlighet gömma ett chip i tidningen så att när du var på muggen för att kolla vad du läser så annonsörerna skulle kunna rikta sin reklam efter det. En halsbrytande jämförelse kan tyckas men den har en bäring på vad Sony har tagits för i sin jakt på den totala kontrollen på vad du gör med dina CD.

Det är viktigt att artister och upphovsmän får betalt för sitt arbete, inget tu tal om det. Men det måste vägas mot och tillsammans med individens rätt till produkten han eller hon köpt. Det ska också vägas mot det faktum att det aldrig är möjligt för industtrin att behålla kontrollen över musiken efter ljudbäraren har bytt ägare. Tekniken och teknikutvecklingen gör det omöjligt. Och frågan är om det är intressasant för musikindustrin i det långa loppet. Kanske agressiviteten från musikindustrin mot kunderna och musiklyssnarena får motsatt effekt. istället för att öka intresset för musik så kanske det får effekten att intresset minskar på rund av aggressiviteten i jakten på enskilda file-sharers.

Musikindustrin gjorde ett stort misstag när man inte insåg internet och file-sharing som ett sätt att torgföra musik till nya grupper. Man borde inse att internet är en gigantisk möjlighet där provlyssnade och nedladdning av ny och gammal musik kan få effekten att fler hittar mer musik och industri istället för att minska skulle kunna öka i omfattning. Industrin borde byta spår och börja in se möjligheterna istället för att försöka köra 1970-talets kassettmisslyckande på nytt.

Koncentrera istället krafterna på den rent kriminella kopieringen som sker i stora fabriker i det forna östeuropa och Asien.

Jag och mina kompisar köpte 5 LP behöll en var samtidgt som vi kopierade fyra. Kassett blev ett medium att ha i bilen. CD-r-skivan är dagens kassett för vem vill låta CDn för 150 spänn ligga i bilen. Datorn har utvecklats till den moderna stereoanläggningen och musiken finns fortfarande. Den tar ingen död på - inte ens Sony och de andra stora bolagen.

Jag tror att alla någon gång har kopierat en LP, en CD eller t.o.m. en boksida. Det är kriminellt och du kan få större straff för det än rattfylla. Propotionerna blir märkliga, allt påminner om Don Quioxe och hans väderkvarnar.

Idergard, Green och andra fundamentalister

I Svenska Dagbladet skrev den förre MUF-ledaren Thomas Idergard en indigerad artikel på ledarsidan ang. Vänsterpartiets Lars Ohly och hans avsvärjelse av kommunismen. Lars Ohly har väl aldrig framstått som en speciellt trovärdig person som kan knappast vara värd denna uppmärksamhet som exempelvis högergurun Idergard lägger ner så stor energi på. Skälet är naturligtvis ett annat. För en fortsatt socialdemokratisk regering förutsätter borgarna att den blir beroende av vänsterpartiet. Så intresset för Ohlys avsvärjelser blir en angelägenhet för högern då den har betydelse för en eventuell borgerlig alliansens möjligheter att gripa makten 2006.

 
Men det kan vi lägga åt sidan för det för det finns något annat som är värt att reflektera över i Idergards drapa. Det ”klasslösa samhället” är den egentliga måltavlan, dvs. strävandena från arbetarrörelsen under över hundra år att skapa ett så jämställt och jämlik samhälle som möjligt. Idergard citerar Marx när han skrev i Kommunistiska Manifestet 1848 ”av var och en efter förmåga åt var och en efter behov”. Detta skall enligt Idergards logik leda till ett samhälle där ingen äger något och där diktatur är nödvändig. Följden av att försöka förverkliga sagda marxska devis kommer enligt Idergard att leda till åsiktsförtyck, avskaffande av mänskliga rättigheter, koncentrationsläger och död och förintelse.

 
Säga vad man vill om Thomas Idergard som den konsult och vd han är så är hans slutsatser något hårresande. För det första måste man förstå i vilket samhälle dvs. I vilken samhällig kontext som Karl Marx skrev och man måste också lära sig och skilja mellan teoretiska modeller för samhällsutvecklingen och realiteten.

 
1840-talet var en period av stora samhällsförändringar. Industrialismen växte fram och med den ett armod och en fattigdom som följd av den rovdrift som bedrivs av fabriksägarna och de borgerliga klasserna. En rovdrift som skapade en social oro med bl.a. en revolutionsvåg över Europa under 1848. Det var iden verkligheten karl Marx skrev sin berömda pamflett Kommunistiska Manifestet. En stark bidragande orsak till de samhälliga oron var den tidens Thomas Idergarder som inte visade minsta empati eller bekymrade sig det bittersta om hur den andra halvan levde. Egentligen är det den tidens borglighet med sitt förakt för arbetarklasens villkor som föder fram det monster som Thomas Idergard angriper: den rysk-leninistiska  kommunismen..

 
Det finns få som har sympati för det perverterade system som sovjet-kommunismen står för. Men den moderna socialdemokratiska rörelsen är den egentliga arvtagaren till Marx samhällskritik och här står jämliks- och jämställdhetsidealet kvar. För om vi släpper oreglerat marknaden fri så får vi samhällen som påminner om den röra som Europa var under 1840-talet. Fattigdom och social oro där ett fåtal är otroligt rika medan flertalet är fattiga t.o.m.,. lever i armod. Den ryska rövarkapitalismen bär syn för sägen i det fallet.

 
”Det klasslösa samhället är en fruktansvärd utopi, ett vidrigt mål och en olidlig plats. Eftersom det är ett samhälle där alla är exakt lika. Förtryckta.” Det är Thomas Idergards dom över arbetarrörelsens kamp för ett bättre liv för alla. Ett liv där ingen med Per-Albin Hanssons ord inte får plats i finrummet. Det medvetna sammanblandandet av socialdemokratins politiska mål och medel med kommunismens revolutionsromantik är enbart för att förvirra och för att lyfta den nyliberala utopin om marknadens som allas välgörare.

 
Jag skräms alltid av självsäkra och dogmatiska personer som exempelvis Thomas Idergard som tror att de har alla svar på alla frågor. De är på ett sätt lika farliga som alla andra ideologiskt renläriga för verkligheten är inte renlärig, verkligheten är komplicerad och den kräver politik och politisk ödmjukhet för att inte gå överstyr. Detta gäller även nyliberaler som bygger sig trosvisshet på Adam Smiths teorier eller vänsterpartister som vilar på Lenins bokliga teorem.

 
Noterat

……JC har lanserat ett klädmode under namnet Ingo och med den legendariske boxaren som varumärke. Hur lågt kan man sjunka när föremålet sitter svårt sjuk på ett sjukhem och inte protestera mot denna behandling.

……Åke Green, pastorn och fanatikern som betraktar homosexuella som cancersvulster väntar på sin dom i HD. Han har dock redan dömd sig själv som inskränkt och högst okristlig.


Kristallnatten - en fasans natt som aldrig får glömmas

I natt för 76 år sedan angrepp de nazistiska gorillorna i Tyskland den judiska befolkning och de judiska instutionerna, synagogerna och affärerna. Med klubbor, stenar och vapen i hand krossades alla eventuella tankar om att nazismen inte var farlig för den övriga världen. Kristallnatten var också inledningen på den människoslakt som skulle ta mer än 5 miljoner judar liv och slå sönder en stark levande kultur i Europa.

De mentala neandertalarna utklädda i uniform släpptes loss av Hitler och hans hantlangare med full kraft. Tyvärr samtidigt så var större delen av Europas politiker tyst inför barbariet som kom att uspelas inför deras egna ögon. Konsekvens blev också förödande med krig och miljoner och miljoners människor liv som offer på tystnadens altare.

När samma andas barn idag marcherar på våra gator så är det ett skrämmande deja vu som kräver av var och en att protestera mot detta elände. Denis Diderot sa en gång att "från fanatism till barbari är det bara ett steg" och från gaphalsar på våra gator till tortyrkamrarnas skrik är inte steget inte så långt, det är till och med kortare än vad vi kan tro. Därför är det så viktigt att dessa i vårt tycke idiotiska ideer inte får stå oemotsagda.

Vi vet att hatbrotten har ökat i Sverige där vänstermänniskor, fackföreingsaktiva, homosexuella och människor som har råkat födas i ett annat land har råkat illa ut. T.o.m. förlorat livet. Hotet från rasismen och nazi-influerade gaphalsar finns i verkligheten.

Låt oss slippa att få uppleva vår egen kristallnatt. Delta i kvällens manifestationer, låt inga rasistiska eller fördomsfulla kommentater gå opåtalade förbi.

Fenomen i trio

Är det inte ganska märkligt med det här fenomen; när något går sönder så är det tre saker som alltid går sönder. Dvs. när tvättmaskinen behagar att lägga mitt i tvätten av barnens idrottskläder timmarna innan den viktiga matchen. Vilket innebär att man måste bryta sig in i maskinen för att få ut kläderna varefter torkningen sker med hårtorken som då överhettas och brinner upp.

 Som om det inte vore nog så bestämmer sig då bilen inte starta för att något har pajat i den komplicerade elektroniken varvid alla lampor behagar blinka likt en missanpassad juldekoration.
 
Känner ni igen fenomen? Varför händer detta också alltid när det är som mest olämpligt – dvs alltid eller när tiden är som mest pressad och alltid är så f-rbannat bråttom. 
 
De finns de som påstår att våra hushållsmaskiner, datorer, telefoner och bilar är programmerade att gå sönder efter en viss tid. Om det är sant eller inte  vet jag inte men visst är det märkligt att det inte går att konstruera prylar som inte likt Microsoft Windows måste hanteras som ett spädbarn dvs. måste ömsom mutas ömsom hotas för att fungera efter det som det ska fungera som.
 
Det är måndag idag. Då är man trött och då är de flesta ganska griniga. I vart fall jag men i morgon är det tisdag och snart är det dags att knoppa in efter att ha hängt ungarnas sportkläder som måste vara torra i morgon som är om 25 minuter. Måtte den j-a tvättmaskinen inte gå sönder nu, please!
 
Noterat

…Led Zeppelin fick Polarpriset – det räcker tydligen med att skrika tonsiller av sig för att förtjäna denna utmärkelse i år. Ett sällsynt överskattat band i min värld.

….Snart kan vi smörja in oss med djurkadaver om EU-kommisionen, det luktar dött tycker jag.

….På onsdag blir det fackeltåg i Linköping mot nynazismen – Ett värdigt och lugn protest mot dess mörkermän och utan maskerade AFA får vi hoppas.


Frankrike står i brand

De sista dagarna har konflikten mellan de desperata och det etablerade Frankrike utvecklats till en mardröm av upplopp och skadegörelse. Ungdomar från de fattigaste förorterna, de mest diskriminerade, de mest utan hopp om ett bättre liv angriper med ursinnighet alla symboler för det etablerade.

Man kan tro att det är en "radikal" utveckling men det är givetvis motsatsen. Ungdomarna uppblanade enligt vittnen av ligister och kriminella ligor bränner och förstör enorma värden. De omöjliggör för andra fattiga att ta sig till sina jobb eftersom de bränner upp deras bilar. De bränner ner butiker som innebär att butiksägare i de fattigaste förorterna inte kan försörja sig längre och inte heller sälja dagens nödtorft till andra i samma hopplösa områden.

Kravallerna påminer om de händesler som var i Brixton i London under 1970-80-talen då andra fattiga gjorde samma sak mot "sina" fattiga. Händelserna är sorgeliga, de är tragiska och de spär på hopplösheten och desperationen.

Men hur kan det bli så här. En orsak som många i Frankrike pekar på idag är bristen på jobb, bristen på fungerande samhällsfunktioner i förorterna och ett samhälle där klyftorna har ökat dramatiskt. Ett kluvet samhälle som bara kan explodera til sist i en anarkkistisk malström som leder till än värre läge.

Samhället kommer att ha två vägar att gå efter ordningen är orderställd vilket givetvis kommer att ske. Kravaller och ligistdåd ebbar ut vad det lider men då kvarstår frågan vad att göra åt de i grunden liggande orsakerna till våldet och anarkin. Låter man det hela fortgå med hopplöshet, fattigdom, och marginalisering av stora grupper männiksor kommer nya utbrott att ske likt de vi har bevittnat de senaste dagarna.

I sanning ett avskräckande scenario för framtiden i det gemensamma Europa. Egentligen är frågan till stor del frågan om ett mänskligare samhälle eller en nyliberal marknadssyn där allt går att köpa och sälja. Frankrikes politiker har ett val och deras beslut kommer att få stora konsekvenser i framtiden. Både för förortsborna i Paris och Lyon men även för övriga Frankrike men även för hela Europa.

Noterat
* Bandysäsongen har börjat här hemma med DM som påmionde mer om sim-SM för vinterbadare och Derby förlorade sin träningsmatch mot Örebro med hela 10-3 Samtidigt går LHC och förlorar mor Djurgården i Elitserien. En i sanning svart dag....
*Tips! Läs Bob Dylan Memoarer - suvärena och roliga från den av ohejdat vane buttergöken.
*Johnny Cash säljer mer plattor än någonsin; lyssna på Cash Unhearted boxen så förstår du varför

Ha en bra vecka!

Äntligen helg

Så, det är det fredagkväll efter en dag av städning, jobb och diverse saker som måste göras. Det är inte utan att tröttheten sätter in så här dags och man längtar efter lite bra musik. Kan man få rekommendera några små pärlor som du kanske inte hört talas om (kanske).

Lee Clayton Naked child
Lee Clayton The dream goes on (Capitol)
Två Capitol LP från början av 1980-talet. Country-rock av det råare slaget med grymt bra texter om livet i USA. Båda finns på några cd som finns på postorder. Tung rock stundtals med riktigt rått gitarrspel.

Legend The red boot/Moonshine (Mason)
Nyutgiven Cd med två av Vertigo-bolaget svåraste och bästa Lp från ca 1970-71. Legend är den svenskkände Mickey Jupp från Southend i England och det band han hade . Brilliant engelsk pubrock. intresserad söker på nätet efter Mason Records.

Champion Jack Dupree The Sonet Blues Story (Sonet)
En brilliant blues-platta som äntligen fått sitt CD-format. Duprre som dog 1992 i en ålder över 80 år kompas på den här inspelningen från början av 1970 av några engelska musiker som Hughie Flint.
En njutning och ett mästerverk från en av de mindre kända bluesmusikerna från New Orleans.

Miles Davis My Funny Valentine In Concert (Columbia Legend)
Också nyutsläppt koncert från New York 1964. Ren magi - Lyssna och njut!

Rusty & Doug Kershaw Louisiana Man (Sundown)
Mer bonnland kan det inte bli. Det här är root-musiken som möter rock`n`roll ner i träsken i Louisiana. Att lyssna på Roy Acuffs klassiker Jole Blond i den här fräsande skumpande träskversionen är en kick av sällan skådat slag. De ser t.o.m. som bonnläppar!

Mulligan Dublin Fair City (Mulligan)
En cd jag köpte i Dublin för några år sedan efter att ha lyssnat till bandet under en hel kväll. det är traditionell irlänsk musik blandat moderna toner. Exempelvis spelar bandet Pogues Fairytale of New York. En underbar platta som är så varm och vänlig.

Att se i helgen då? Rekommenderas med varm hand den nya boxen med deckarserien Columbo eller varför inte Hedebyborna; denna mästerliga skröna över det svenska samhället utveckling under 40-50-talen. Om inte bara för att se Kent Andersson i sin underbara roll som Ville Vingåker.

Så är det bara att hoppas att varken nazi-huliganer eller AFA-dito får för sig att använda min stads gator för sina upptåg. För övrigt har den lokale nazistfurern förpassats av tingsrätten dit han hör hemma - till kåken för misshandel! Somliga straffar Gud direkt!

Jag får önska alla en trevlig helg!

Första inlägget

Välkommen till min nya blogg!

Jag hoppas du kommer att tycka det blir roligt att läsa min blogg som nu börjar. Den kommer att handla om allt möjligt från vardagens glädjeämnen till dess förtretligheter. men också kommer det finnas utrymme för musik och inte minst politik. Eftersom jag har ett stort intresse för kultur och idrott kommer det också atrt finnas med i min funderingar

Det är en sorgens dag i går då skådespelaren Kent Andersson har avled en ålder av 71 år.
Jag hade förmånen att träffa Kent i samband med hans 70-årsdag och möttes av en knivskarp och humoristisk människa med hjärtat till vänster.

Vila i frid Kent - Vi kommer att sakna dig!


RSS 2.0