Kulturdepartementet gillar inte läsfrämjande
Är det ett intresse för samhället att försöka få alltfler att läsa? Är det ett samhällsintresse att få läsovana att hitta boken? Är det ett samhällsintresse att jobba med läsfrämjande?
Tidigare regeringar så länge tillbaka som 1970-talet och än längre tillbaka sågs svaren på dessa ttre frågor som självklara. Varje samhälle vill ha så läskunniga och bildade medborgare som möjligt. Att med statliga medel, dvs. skattepengar stimulera läsfrämjande har varit självklart tidigare. Just det, tidigare. I förra veckan kom uppgifter att kulturdepartementet skulle dra in stödet till En bok för alla. Ebfa som är Sveriges enda läsfrämjande förlag och som har under 30 års tid producerat böcker med inriktning på läsfrämjande. Det har varit vuxenlitteratur och det har varit en omfattande barnlitterturutgivning.
Det har varit signaler från i vart fall moderaterna att Efba inte skulle få fortsatt stöd till vuxenlitteraturen men att även barnlitteraturen skulle strypas kom som en överraskning. En mycket obehaglig överraskning faktiskt. Regeringen Reinfeldt har uppenbart bestämt sig att slå ner likt en hök på allt som luktar folkrörelser eller progressivt. Än mer som det ideella aktiebolaget Enbfa ägs av ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Föreningen Ordfront och Föreningen En bok för allas vänner gemensamt så ur högerpolitikernas perspektiv så är det någon form av illusorisk socialism som måste slås tillbaka.
Vad har då förlaget En bok för alla gjort. Man har givet ut lättläst litteratur som andra förlag inte sett något kommersiellt potential i. Förlaget har givet ut mängder av poesi, kulturlitteratur osv. Men framför allt har förlaget producerat barn och ungdomslitteratur till mycket rimliga priser. Förlaget har försett nystartade arbetsplatsbibliotek med ett grundsortiment och därmed haft stor betydelse för den förnyade utbyggnaden av arbetsplatsbibliotek som under sparsamhetsåren tog oerhört mycket stryk när de kommunala biblioteken tog sin hand ifrån dem. (Vill du läsa mer om En bok för allas historia och hur förlaget kom till efter ett riksdagsbeslut 1976 så följ länken.)
Likaså har En bok för alla varit motorn i läsfrämjandeprojektet Läs för mig pappa som ett antal fackföreningar som Metall, SEKO, Transport och andra tillsammans med ABF och Sveriges Författarförbund och som har fått bortemot tusen läsovana pappor att inte bara börja läsa för sina barn utan också själva hitta boken.
Nu verkar som om det är slut. Utan det statliga produktionsstödet är det tveksamt om Ebfa överlever.
Regeringen Reinfeldt har än en gång visat vad för slags regering den är. Mot vem regeringens beslut är riktade. Tidigare har arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer fått finansiera höginkomstgruppernas skattesänkningar. Nu är det en bred och lyckosam läsfrämjande verksamhet som ska slås ödeläggas. För vem kan man undra för de stora förlagen har inget intresse av den här verksamheten och den utgivning som En bok för alla har står för. För det är den för kommersiellt marginell.
Protestera mot förslaget att dra in En bok för allas statliga anslag och gör det nu innan det är försent! När detta skrivs på måndag kväll så har nästan 800 personer redan skrivit på.
www.kulturochpolitik.seFör att inte tala om denna indragning av medlen till Kilen.
Den förra borgerliga regeringen vad förfärlig, den här är rent vidrig! Man tror nästan inte att det är sant.
Nehej, din blogg tillåter inte HTML. Så här är URL:en som jag försökte skicka med det förra inlägget:
http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=571
Ett inlägg med bl.a. Kilens information om vad som skett.
Billiga böcker är ingen bristvara i Sverige. Kan inte de som undertecknat namninsamlingen satsa en tusenlapp var och bilda ett kooperativ som ger ut böcker? Då kan de ge ut böcker till nästa istid utan att behöva bry sig om vilket parti som har regeringsmakten.
Jag stöder ditt upprop och har bloggat om det nu:
http://www.kulturbloggen.com/2007/06/namninsamling-s.html
PS: till mitt förra inlägg: Men det är ju
logiskt att man inte tycker att läsande är viktigt på den borgerliga kanten - varför ska man lära sig läsa när man köpa sig sina examina.
Borgare, med folkpartister i spetsen, vill nog sannerligen också att barn ska läsa. Men att de drar in stöd till misslyckade läsfrämjande åtgärder är knappast förvånansvärt.
Nu har Jonas helt fel och talar mot bättre vetande. Verksamheten som en bok för alla har bedrivet har inte varit misslyckad. det styrks också av utvärderingar som Statens Kulturråd har gjort vid flera tillfällen.
Men det handlar inte bara om barn utan sambandet vuxnas läsande och deras barns läsintresse.
I flera undersökningar visar det sig att läsandet har klassbundet och att LO_medlemmar läser mindre än TCO-medlemmar som läser mindre än SACO-medlemmar. allstå för att bryta den onda cirkeln behövs åtgärder som stimulerar läsovana att läsa mera. det har En bok för alla fötrvaltat väl och gjort ett mycket gott arbete.
Men den borgerliga regeringens klasspolitik där det främsta målet med politiken är att slå mot löntagarna på alla områden och utradera framgångar som socialdemokratisk politik haft under årens lopp får gå före allt annat.
En bok för alla, Pingu har lyckats sälja barnböcker för kring 30 kr istället för de stora förlagens 100 kr. det har gjort att bran har fått tillgång till mer böcker än vad de skulle ha fått utan En bok för alla.
Projektet har spelat ut sin roll.
LO-barn har liksom TCO-barn och SECO-barn tillgång till bibliotek. Vore jättekul om alla dessa föräldrar stimulerade sina barn att läsa, eftersom det är gratis. Men det är i föräldrars sätt att uppmuntra barnen klasskillanden ligger och det kommer vi inte förbi genom subventionerade böcker.
Tvärtom projektet har inte spelat ut sin roll. det visar det goda resultat där läsovana pappor har blivit intresserade genom sina barn.
En bok för alla har också varit basen för uppbygget av nya arbetsplatsbibliotek genom att de har kunnat till en låg kostnad erbjuda ett bassortiment av bra littertur både vuxen och barndito.
Kulturrådets utvärderingar visar på att den här verksamheten varit framgångsrik och varit det enda läsfrämjandeprojektet som har nått sin målgrupp.
Att LO-medlemmar läser mindre än dito TCO och de i sin tur dito SACO-medlemmar är fakta som flera rapporter och utredningar gång efter gång har slagit fast.
Det har klassmässiga, utbildningsmässiga och traditionsmässiga skäl. Möjligen tycker Jonas och andra att det är skit samma för som min lärare sa en gång i tiden när min mor fråga honom vad jag skulle välja till högstadiet antingen gymnasieförberedande eller yrkesförberedande. Han tyckte att det spelade ingen roll för Ingemar ska ju i alla fall bara bli en vanlig arbetare.
Klassföraktet i vissa kommentater här är likvärdigt med det klassförakt som den läraren visade mig och min mor för över 40 år sedan.
Ursäkta? Jag hittar inte nåt klassförakt hos nån annan än dig själv.
Vad jag säger är bara att det inte är en fråga om dyra böcker som hindrar arbetarklassbarn från att läsa. det är en kulturell och social fråga.
Själv är jag för övrigt från en arbetarklassfamilj och har läst massvis. Detta beror sannolikt på att även mina föräldrar gjort det, men tyvärr kan man inte säga detsamma om de flesta arbetare.
Just det är en kulturell och social fråga. Är det då inte rimligt att göra insatser för att bryta de kulturella hindren och riva ner de social hindren?
Det kan man väl göra, men detta projekt hade tanken att sänka kostnader istället, vilket INTE är kärnfrågan. En familj med två LO-föräldrar ute i industrin tjänar bättre än en familj med två lärare, men ändå läser lärarbarnen mer. Exakt hur det ska lösas vet jag inte, men att slänga fler böcker på arbetarbarnen är inte den klyftigaste idén.
Varför inte! Varför inte fler böcker, mer lätttillgängligt för både föräldrar och barn. Vad menar du är böcker till arbetarbarnen och deras föräldrar "pärlor för svin", eller vad menar du?!
Vi vet att det fungerar, det vet även regeringen, det vet t.o.m. kulturministern, jag lovar så är det.
Jag menar att tillgängligheten på böcker inte är problemet och att projektet därför spelat ut sin roll. Lägg hellre in läsfrämjande åtgärder för ALLA barn i skolan, till exempel.
