Reinfeldts Blue Monday

Ett brev på Posten kan betyda så mycket var en slogan som det gamla Postverket hade en gång i tiden. Den kan gälla även för den nyhet som förvånade och satte fart på diverse skrivkulier igår. Ledarsidorna i dagen tidningar gör allt för att minimera, omöjligförklara och nonchalera det brev som kom vid tolvtiden i går parallellt med presskonferensen där socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet meddelade att de vill bilda en koalitionsregering efter en valseger 2010.

 

”Jag är glad att nu kunna säga att vi kan gå till val 2010 för att bilda en socialdemokratiskt ledd regering tillsammans med både miljöpartiet och vänsterpartiet. ” Så skrev Mona Sahlin i ett brev till alla partimedlemmar igår eftermiddag. Många blev nog lite förvånade. En del högersossar som fortfarande tror att vp är ett till Komintern anslutet kommunistparti blev kanske t.o.m. förbannade men troligtvis blev flertalet av partiet medlemmar ganska lättade till sinnet samtidigt som partiets sympatisörer känner sig ganska nöjda.

 

Högertidningarna antingen håller tyst och undviker att kommentera helgens största nyhet (ex Östgöta Correspondenten som uppmanar till generalstrejk för upphovsrätten) eller som DN och SvD där föregivna stridsfrågor målas upp som oöverstigliga problem eller målar upp det gamla kommunistspöket. Precis som inte högerregeringens partier inte har sådana själva både stridsfrågor och gamla spöken.

 

Med gårdagens besked från (s), (mp) och (v) så har Reinfeldt & Co. förlorat sitt bästa argument mot oppositionen därav borgerliga pressens magsura kommentarer. Det är givetvis en historisk händelse när socialdemokraterna för första gången i sin historia ger ett tydligt besked att de siktar in sig på att bilda en koalition. Det är också historiskt när (vp) trots historien är beredda att stryka ett streck över de motsättningar och stora åsiktsskillnader som funnits mellan arbetarrörelsens två politiska grenar.

 

Fortfarande är dock gökungen (mp) det stora problemet för vänstern inom (s) och fackföreningsrörelsen genom deras dokumenterade opålitlighet. Man vet aldrig var man har Eriksson och Wetterstrand. De har vid flera tillfällen allierat sig med högern. Deras syn på friskolor, fackliga rättigheter och löntagarnas trygghet skapar skepsis hos många.

 

Med (v) i arbetet att jobba fram oppositionens politik inför 2010 garanterar också att steget mot mitten bromsas något och politiken kommer troligtvis få en tydligare vänsterprägel än den skulle fått med bara (s) och (mp). Ett faktum som kan komma att mobilisera vänster-soffliggare vilket är av betydelse för möjligheten att få en ny regering 2010.

 

Nu när de tre partierna klart deklarerar att de är ett alternativ inför valet 2010 är det ett modigt beslut. De visar att de tar på allvar utmaningen att kasta ut högern från Rosenbad. De tar framtidsfrågorna på allvar. De visar att de inte vill se en fortsatt nedmontering av välfärden och inte heller ser marknaden som det allena saliggörande verktyget för samhället.

 

När nu de kommit så här långt att de kan säga vi vill, vi vill tillsammans så måste de nu återkomma och kunna säga vi kunde. Reinfeldt är troligtvis ganska orolig idag och de ska han vara. Striden om regeringsmakten går in i ett nytt skede och högerns möjlighet att överleva den striden 2010  har dramatiskt försämrats tack vare ”ett brev på Posten”.

 

Till sist.....

Den senaste opinionsundersökningen (Demoskop) visar på att (s), (mp) 0ch (v) går framåt i väljarstöd medan (kd) ligger rejält under 4 % och (c) har fått sitt sämsta resulatat sedan valet och ligger nu på 4 % precis. Likaså tappar exempelvis (sd) och är ungefär lika stora som (kd). Så nog har Reinfeldt rejäla problem inför valrörelsen 2010.

 

www.kulturochpolitik.se

Dagens Foto

www.ordochkultur.se


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0