FRA och yttrandefriheten

I dag verkar det som att riksdagen tar ett beslut som innebär att all avlyssning och postkontroll av alla svenskar blir i praktiken tillåten. En önskelag för totalitära system där respekten för medborgarna minskas till en teknikalitet och några vackra ord i konstitutionen. Lätta att runda och inget att bry sig om.

 

I Sverige införs i eftermiddag en liknande lagstiftning när den så kallade FRA-lagen införs. En lagstiftning som ger FRA ett carte blanche att kontrollera, avlyssna och lagra alla mail, alla telefonsamtal som smyger sig över svenska gränser. Nu gör de flesta det genom att ett mail inte stannar innanför gränsen utan oftast tar vägen över gränsen för att återvända några sekunder senare. Likaså med mobiltelefon och SMS.

 

Detta innebär att FRA får i princip rätt att själva bedöma vad de ska kontrollera tack vare den terrorsistnoja som tydligen har gripigt riksdagens majoritet. Att snacket om individens integritet inte är värt pappret det är skrivet på är uppenbart. Så nu sitter borgerliga s.k. liberaler och röstar igenom en lag som möjligen har likheter i diktaturer runt om i världen. Tyvärr är det inte att räkna med att tillräckligt många borgerliga politiker visar tillräckligt av civil-kurage och bryter mot partilinjen.

 

De borgerliga skyller indirekt på den förra (s)-regeringen som i ett svagt ögonblick la fram ett liknande förslag. Men blir ett då tillbakadraget uselt lagförslag bättre när det kommer tillbaka som ett ännu sämre, ännu mer genomgripande förslag som gör att övervakningen av vad du och jag säger, skriver och tycker kan avlyssnas, läsas och arkiveras.

 

Vi må hoppas att den svenska staten även i fortsättningen respekterar mänskliga rättigheter och inte blir en diktatorisk stat för då kan varje ord bli en fara för liv och lem. Kritiken mot förslaget har varit förödande. Polisen, SÄPO, enskilda och en stark opinion har varit samfällda i sitt fördömande av förslaget som onödigt, meningslöst, korkat, integritetskränkande och allmänt ineffektivt.

 

Men inget av detta har tydligen nått fram utan prestigen har fått avgöra och därför blir Sverige i fortsättningen ett land där yttrandefriheten kan hotas och rädslan för att våga säga vad man vill kommer att öka. För vem vet vem som läser, lyssnar och antecknar? Landet tystnar.

 

(Skrivet onsdagen den 18 juni 2008 15:38)


www.kulturochpolitik.se

www.ordochkultur.se


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0