Normandie 1944 - Europa 2009
S:t Marie-Eglise
S:t Marie-Eglise är en liten idyllisk by vid Atlantkusten i franska Normandie. Idag för 65 år sedan var den allt annat idyllisk utan stormens centrum i den stora striden mellan allierade och det nazi-tyska väldet på Europas fastland. Det var här en dimmig, regnig morgon då för 65 år sedan. För många blev den sista morgonen i deras unga liv. De mötte döden på de franska stränderna i Normandie.
Den 6 juni 1944 var dagen då de samlade allierade styrkorna under ledning av den blivande presidenten Eisenhower gjorde sitt angrepp i gryningen mot Hitlers fästning Europa. Det var också början till slutet för Hitlers skräckvälde i Europa och vad de ockuperade ländernas befolkningar väntat på och suktat efter under 40-talets första år.
Omaha Beach, Normandie
Än skulle det dröja nästan ett år innan hela Europa var befriat från den tyska nazismens järnhäl. När de allierade landsstigningsgrupperna i våg efter våg rusade upp på de idag fridfulla stränderna mötte de en i alla stycken mördande eld. Hela 90 % av den första vågens soldater dog omedelbart eller blev liggande på stränderna skadade. Deras ångestfyllda skrik hördes som en kakofoni och när man går idag på stränderna är det overkligt att förstå vilket helvete dessa unga män mötte de sista minuterna av sitt liv.
Den amerikanska krigskyrkogården utanför S:t Marie-Eglise
Efter kriget kom föregångaren till EU till som ett fredsprojekt. Det har också tjänat Europas folk väl som det som stiftarna av Kol & Stålunionen tänkte sig. EU har inneburit att Europa har upplevt sin längsta period av fred mellan stormakterna Frankrike, England och Tyskland. Ingen så lång tid hela det senaste millenniet har det var fred mellan dessa länder som under de senaste 65 åren.
Idag är det nationaldag i Sverige. En dag som känns artificiell på något sätt. Kalmarunions upplösning och Gustav Vasas intåg i Stockholm är verkligen inte mycket att fira. I vart fall känns det inte så. Hade inte D-dagen lyckats så kanske vi inte ens varit en nation idag utan en provins i Hitlers tusenårsrike, vem vet. Så när jag satte upp fasadflaggan i morse så var det minst lika mycket för att ära de som gav sina liv för demokratin för 65 år sedan som vår konstlade nationaldag.
I morgon är det den EU-parlamentsval. Vi vet inte hur stort valdeltagandet men förhoppningsvis blir det högre. Att som vissa säga att de inte tänker rösta är ett svek mot demokratin och inte minst mot de 10.000-tals som miste sina liv i kampen för att återupprätta demokratin för 65 år sedan på Normandies regniga och dimmiga stränder.
(FOTO Ingemar E. L. Göransson, alla foton tagna juni 2007)
Rösta i EU-valet! Jag för min del kryssar Göran Färm (S)!
Mycket gediget inlägg. Kampen om demokratin och den mänskliga friheten är något alla inte inser hur viktigt det är att älska! Vi lever i en tid som vi ska vara stolta över i generationer. Ett svek mot demokratin är ett svek mot mänskligheten.
Tack för inlägget
Bra inlägg, men med undantaget att det var ryssnarna som knäckte nazisterna vid Stalingrad 1942-1943. OM man inte anser att britternas vinst i Battle of Britan redan tog musten ur tysken. Eller Mussolinis klantigheter i Grekland och Afrika?
Dvs början till slutet kom långt innan Dagen-D. De vi är skyldga ett stort tack för det är ryssarna (framförallt!) och britterna. Även om Hollywood gör allt de kan för att få historien att se annorlunda ut ;)
I rättvisans namn måste man ju givetvis ära alla som äras bör; Sovjets motstånd vid Stalingrad knäckte Hitlers segersvit, britternas psykologiska seger i slaget om storbrittanien skall inte heller underskattas.
Men D-Dagen var det som satte allierade trupper på tyskockuperat område och började rulla tillbaka tyskarna på det västeruropeiska fastlandet.
Se gärna denna korta film på youtube qeCNg8fO0" rel="nofollow">http://www.youtube.com/watch?v=YqeCNg8fO0
