Regeringens politik är medveten inget "misstag"
”Regeringens passivitet för oss raskt till den avgrund som kallas massarbetslöshet, utslagna industrier och småföretag och nedmonterad vård och äldreomsorg. Vi riskerar att hamna i en långvarig depression som kan orsaka större skador än nittiotalskrisen
Regeringen ursäktar sin handlingsförlamning med att den vill vårda statsfinanserna. Med det är just det den inte gör. Statens budget underskott växer snabbt till liten nytta på grund av de stora skattesänkningarna. Stimulanseffekterna av sänkta inkomstskatter är nämligen blygsam: ungefär hälften används till import av konsumtionsvaror och skapar inga jobb i Sverige.”
Så här beskriver LO-tidningens politiske kommentator den kloke Martin Lindblom konsekvenserna av regeringens politik. En i alla stycken utom på en punkt helt korrekt beskrivning både vad det gäller vad som händer och vad som kommer att bli konsekvensen av Reinfeldts politik. Som sagt, utom på en punkt.
Regeringen är inte passiv och den är inte handlingsförlamad. Politiken är ideologiskt betingad och det är träffande som en god vän uttryckte det; ”De tänker inte som vi”. Regeringen vill inte bedriva en någon krispolitik. De vill inte ha någon aktiv arbetsmarknadspolitik och de ser krisen som en möjlighet för att förverkliga sitt politiska mål; ett annat Sverige utan jämlikhetssträvande och utjämning. De vill helt enkelt återskapa sitt idealsamhälle där packet vet sin plats och överheten bestämmer.
Och vad är inte bättre verktyg än en försvagad arbetarklass, en fackföreningsrörelse utan muskler men som är bunden av de avtal som de respekterar medan arbetsgivaren använder arbetslösheten som vapen för att förskjuta makten på arbetsplatserna.
För vad blir annars konsekvenserna när 25 % av IF Metalls medlemmar hotas av att bli arbetslösa, när byggnadsarbetarna är snabbt på väg mot 15 kanske 20 % arbetslöshet och organisationsgraden i servicefack som Hotell & Restaurang och Handels rasar som en gråsten i Vätterns svarta vatten.
Verktygen för att komma hit har varit en usel a-kassa som pressar löntagarna mot lägre löner. Ett Svenskt Näringsliv som medvetet sänkte huvudavtalsförhandlingarna för att möjliggöra det politiskt att försvaga arbetsrätten så det blir olagligt att kräva kollektivavtal på arbetsplatser utan medlemmar, förbjuda sympatiåtgärder och riva upp turordningsreglerna och i praktiken återinföra § 32 och arbetsgivarnas totala herravälde på arbetsplatserna. Krisen blir regeringen Reinfeldts viktigaste bundsförvant för att lyckas med sitt mål att förändra Sverige till det marknadstält där allt går att köpa och sälja, även välfärd för den som kan betala och arbetskraft till lägstbjudande. Det gamla råa klasssamhällets återinförande helt enkelt.
Mot högerpolitiken hjälper varken med böner, fromma förhoppningar, besvikelser utan arbetarrörelsen står inför sin största utmaning och hot sedan 1930-talet; en väl organiserad högerregering i allians med arbetsgivarintressena hotar allt som har byggts upp sedan 2:a världskriget. Klarar arbetarrörelsen den striden eller ska Sverige gå samma väg som Storbritannien? Strategin och resultatet finns att studera för den som vill, men de som väljer att blunda får ett tungt ansvar att bära.
Glöm inte bort att skriva på "UPPROP FÖR EN PROGRESSIV KULTURPOLITIK" om du är missnöjd med regeringens kulturutredning!
Gratulerar till Wanjagate! Kopplingen till SAP och dess VU gör ju det hela extra pikant - den givna valmedarbetaren för Mona kan bli ett riktigt sänke! Om hon fortfarande sitter kvar på 1:a Maj kan hennes tal bli riktigt intressant att lyssna på!
