Stor konsert av Thåström i Linköping

 

Skulle det vara möjligt för Thåström att återskapa den känsla av alienation, dystopi och individens utanförskap som har präglat hans plattor under ett antal år. Skulle det vara möjligt var det som jag funderade mest på när sonen och jag tog platser i Sporthallen i Linköping. En sporthall som hade förvandlats till en förhållandevis intim klubb när mörkret föll. Detta förstärks av bandet med gitarristerna Conny Nimmersjö och Pelle Ossler där toner vrids och vänds, slits och massakreras till oigenkännlighet.


Och just det mörkret, frånvaron av starka strålkastare utan avmätt sparsamt ljus i kombination med ett utmärkt balanserad PA. Stämningen som detta skapar och den intensitet som Thåström manar fram i sin närvaro på scenen gör att man lyckas skapa en spegel av de senaste av Thåströms skivor.

 

Thåström idag är en bild av ett samhälle där känslan av att stå utanför och i konstrast till ett allt kallare och mer kliniskt samhälle. Avskalat av värme och närhet till människorna i sin omgivning. I Thåströms värld är alla sin egen seglandes ö, isolerad inte av självval utan av utvecklingen.

 

Thåströms musik blir därför en spegling av Sverige 2009 och det är ingen vacker bild. Den är kall, den är deprimerande och den blir djupt dystopiskt. Ska man leta influenser så får et bli Velvet Underground och Scott Walker sina mörkaste stunder. Det är samma djup, samma förtvivlan och samma hjärtskärande ensamhet.

 

Jag har sett många konserter genom åren. En del har etsats sig i minnet; Pink Floyd Plymton Green, Canned Heat Stockholm 1968, Georgie Fame på Ronnie Scott, Blues Band i Hammersmith, Muddy Waters & Johnny Winter tilsammans i London och Roky Ericson på Hultsfred är några som är oförglömliga och veta fasen om inte Thåström Linköping 2009 hör till samma klass.

 

FOTO: Ingemar E. L. Göransson

(För recension av Thåströms senaste "Kärlek är för dom" se här.)

 

www.kulturochpolitik.se

Dagens foto

www.ordochkultur.se

 

Vi blir alltfler som vi se en annan kulturpolitik ”UPPROP FÖR EN PROGRESSIV KULTURPOLITIK”!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0